Valpen 0 - 8 veckor

Valpens utveckling

0 - 2 veckor: Nyföddperioden
Behöver mat, sömn, skydd, värme. 100%-igt beroende av mamman. Reagerar för värme-kyla-lukter. Direkt fortsättning på fosterstadiet. Valpen är både blind och döv. Hjärnan fungerar ej! Lukt, smak, känsel något utvecklat.MEDFÖDDA BETEENDEN: Kravlar i cirkel, vaggar med huvudet, sugbeteende, mjölktrampar och skriker. Massage tömmer tarmen och urinblåsan på valpen! Massagen utvecklas till ett socialt beteende senare.

2 - 3 veckor: Övergångsperioden
Sinnena och kroppen utvecklas. Syn vid 12-14 dagar, hörsel vid 3 veckor. Hjärnan börjar aktiveras. Börjar röra på sig. MEDFÖDDA BETEENDEN: Sociala beteenden börjar utvecklas. Undersöker syskonen. "Viftar" på svansen. Hälsningsbeteende mot föräldrarna. Näringsdriften utvecklas... tigger mat, stöter med mungipan. Tränar motoriken (att gå och stå). Mjölktrampet utökas till socialt kontakttagande (tassen kommer upp).

21:a dygnet: Präglingen börjar
Vilda hundars valpar lämnar lyan. Den sociala anpassningen börjar, valpen ska lära sig var den hör hemma. Fadern leker med valparna när de kommer ut. Hanen är bannlyst i lyan. Han hjälper till med uppfostran när valparna kommer ur boet. Han går hårt åt valparna, här sker sållningen utefter styrka. LEKENS FUNKTION: Lär valparna försiktighet utanför boet. Utvecklar aggressionshämningar. Rangordning. Präglingen börjar - lär sig vilken ras den tillhör. PRÄGLING = SOCIALISERING = Vilket beteende som behövs mot syskon, föräldrar och människor.

3 - 5 veckor: Flockprägling
Vecka 4 - 12 är präglingsperioden: Sinnena är nu fullt utvecklade. Hjärnan är i mycket snabb utveckling. Valparna är positiva, nyfikna och börjar leka. Kontakt med andra hundar och människor viktig. MEDFÖDDA BETEENDEN: Socialt beteende. Signalerar med svans, öron, tänder och morrar. Försvarar nu sin föda. Artpräglas. Undersökningsbeteende. Kamplekar övar upp styrkan, snabbheten och signaler. Tecken på dominans visas. Fadern uppfostrar och sätter regler. Valpen lär sig känna igen flocken.

5 - 7 veckor: Dominansprägling
Leker jakt och dominanslekar. Upptäcktsfärderna blir längre. Tiken börjar fostra valparna, eftersom de blir allt jobbigare. Bra med annan vuxen hund som kan avlasta. Viktigt med människokontakt.

7 - 12 veckor: Ledarprägling
Inlärning kan börja. Upplevelser blir bestående minnesbilder. Ökad flykttendens, upptäcker att saker och ting kan vara farligt.

Ca 8 veckor: HÄMTA HEM VALPEN...
Lämpligt att hämta hem din valp för nu behöver den inte tiken längre.

Att planera en valpkull

NÄSTA GENERATION!

Har man målsättningen att låta sin tik sätta en kull valpar till världen är det mycket man skall tänka på. Man måste se om tiken är av kvalitet och lämpad att gå i avel.
Har hon något att tillföra rasen och kan hon vara lämpad till att föra sina gener vidare?

Alla hundar måste inte sätta valpar till världen och alla är inte lämpliga heller att göra det. Har man väl bestämt sig att tiken skall gå i avel är nästa steg att besluta lämpligaste tidpunkten.
De flesta tikar löper normalt två gånger per år och som uppfödare väljer man den tid man själv är minst upptagen och kan ta hand om en valpkull. Att föda upp en kull valpar är ett stort engagemang för den seriöse uppfödaren som vill tikens bästa och som vill kunna lämna sina valpar till nya hem med stolthet och belåtenhet.

Val av partner

Att hitta rätt hane är något som kan ta tid så man bör starta med detta i god tid före den planerade parningen. Man börjar med att själv sätta ett mål vad man vill få för slutresultat och vad man kanske vill förbättra. Det kan vara önskemål man har om exteriör, päls, färgkombinationer eller kapacitet för arbete. Man måste titta på olika hanars stamtavlor och jämföra så att dessa stämmer överens med tiken. Man bör försöka att se vad de aktuella hanhundarna redan har lämnat med andra tikar och kanske både träffa dem och deras avkommor.
När man har gjort ett slutval kontaktar man hanhundsägaren och gör en förfrågan om hanen står till förfogande för tiken i fråga.
Om han gör det, kommer man överens om när man har önskemål att använda hanen, om tiken kan lämnas eller inte och naturligtvis hur mycket språngavgiften är och när den skall betalas.
Välj hane med förnuft! Välj inte hane för att han bor nära eller för att han är billig.

Vad är praxis?

Vid parning betalas normalt språngavgiften då tiken är färdigparad. När betalningen sker skall tikägaren erhålla ett parningsintyg där eventuella garantier även står med. En språngavgift ligger normalt på samma summa som vad en valp kostar. Istället för språngavgift kanske hanhundsägaren vill ha en valp. Som god regel är då att man kommer överens om detta innan parningen. God regel är också att hanhundsägaren har första och fritt val ur valpkullen. Man kommer naturligtvis också överens om tiken skall bo hos hanhundsägaren under parningstiden och eventuella extra kostnader som flygkostnader, bilkostnader eller foderkostnader. Har man 10-15 mil eller mindre sträcka till hanhunden är det kanske att föredra att köra sträckan ett antal gånger och ha sin hund hemma.
Praxis är att tiken kommer alltid till hanen inte tvärt om. Man ser också till att avmaska sin tik innan hon börjar löpa. Det kan också vara skäl i att se om det är dags att förnya vaccinationerna.

Parningen

När tiken börjar löpa kontaktar man hanhundsägaren direkt och meddelar detta. Variationen på parningsdag är stor och kan vara linjeburen. En del tikar är mogna för parning redan under första veckan och en del kan dröja upp på tredje veckan. Vad man kallar ”normalt” är att tikarna oftast är redo runt 12:te dygnet. Man brukar kunna säga att den dagen tiken villigt viker undan svansen då man stryker henne över länden eller ner mot låret då är det ett eller max två dygn kvar.
Skall man lämna sin tik hos hanhunden kan man mycket väl göra detta så tidigt som på åttonde till tionde löpningsdagen. Då hinner tiken att lära känna den som hon skall bo hos, hanen, rutiner och omgivningen. Tiken tar inte emot hanhunden förrän hon är mogen. Hon kommer att avfärda honom mycket bryskt om han gör försök att komma nära. När hon är mogen kommer hon att visa detta genom att uppvakta honom och inbjuda till lek. En rutinerad hanhund är oftast en gentleman och vet exakt när tiken skall paras. Parningsakten har gett många oerfarna huvudbry då många hundägare inte vet hur det hela går till. Då hanen parat tiken, sväller han och låser fast i tiken. Han vänder sig eller får hjälp med det så att han står bekvämt. I denna position, ända-mot-ända, står hundarna till dess att hanhunden sväller av. Detta kan ta 15 minuter men faktiskt upp över en hel timme. Man skall inte försöka sära på individerna utan låta naturen sköta det. Dock måste man ha paret under kontroll så att de inte sliter åt vart sitt håll utan står lugnt och stilla, annars kan det bli skador på både tik och hane. Det räcker med att man låter tiken paras vartannat dygn och oftast blir det 2 eller 3 parningar. Med detta kan man säga att tiden som tiken är villig, ligger runt en vecka.

Tikens utfodring under dräktigheten

Tikens dräktighetsperiod är 63 dygn, alltså 9 veckor. Under tikens första fyra dräktighetsveckor behöver inte kosten alls ändras. Ger man tiken en massa mat under dessa veckor så lägger hon bara på hullet vilket i sin tur kan ställa till problem under förlossningen. När dessa fyra veckor är till ända så ser man oftast tecken på att hon är i valp. Om så är fallet så måste hon nu ha mer mat så att näringen räcker till både henne själv och den valpkull hon bär på.. Beroende på kullens storlek, så kan tiken äta upp till tre eller fyra gånger mer än normalt. Med den normala kosten blir detta mycket stora mängder och den växande magen har inte plats för det allt efter dräktigheten fortskrider. Då skaffar man ett bra valpfoder och börjar fodra med detta från femte veckan. Bär tiken på en stor kull så kommer hon förmodligen att dubbla ransonen av detta foder under den tid som hon har kvar fram till valpningen. I och med att tiken ökar i omfång minskar platsen för mat i hennes mage. Då minskar man fodermängden och ökar antalet mål så att tiken kan få i sig vad hon behöver.
Ger man ”hemmamat” så måste man försäkra sig om att tiken får i sig tillräckligt med vitaminer och kalk.Idag finns flera sådana tillskott att köpa och doseringen skall vara vad förpackningen anger för dräktiga tikar.

Dräktighet och motion

Upp till och med fjärde dräktighetsveckan kan tiken leva helt normalt och motionera som den är van till. När hon börjar bli tjock tappar hon själv ner på tempot och rörligheten och det är som om hon själv bestämmer vad hon orkar med.
Det är bra att fortsätta hålla tiken i kondition men motionen skall inte vara tvångsburen. Från femte veckan bör hon inte delta i jakt eller jaktträning.Det är onödigt. Hon bör inte heller cykel-motioneras.
När tiken har två veckor kvar till valpning kommer hon med största sannolikhet att ta det extra lugnt. Då räcker det med vanlig koppelmotion i den takt som tiken själv tycker är lagom. Valpningslåda När tiken har senast en vecka kvar till valpning gör man iordning en valpningsplats. Detta för att tiken skall hinna vänja sig vid sin nya sovplats. Platsen man väljer skall vara varm och dragfri och helst inte där det är stökigt och en massa springande. Tiken kommer att behöva lugn och ro.

Valplådan skall vara rymlig men inte alltför stor. Till en Jack Russell är måtten 70 X 50 ganska lämpligt. Då har tiken och valparna gott om plats.Lådan får inte vara för stor. Lämpligt är att kanterna är omkring 15 cm, kanske att man gör framsidan borttagbar eller fällbar. Materialet måste vara vattenavisande och tvättbart. Fram till valpningen kan tiken ha sitt vanliga underlag. När värkarbetet sätter igång, är det lämpligt att byta till tidningar. Dessa är lätta att byta ut när de blir blöta och blodiga. Det gör heller inget att de går sönder när tiken sätter igång att ”bädda”. Den dräktiga tikens beteende Att tiken är dräktig märker man ganska tidigt på hennes beteende. Ofta blir hon kelen och mer tillgiven. Hon får en benägenhet att verka vara efterhängsen. Många tikar i god kondition blir inte alls nämnvärt tjocka runt magen under sin dräktighetsperiod fast de kanske bär på fem eller sex valpar.
En normalkull för Jack Russell ligger mellan tre och fem valpar. Det är inte helt ovanligt att en tik bara får två valpar men kanske lite mer ovanligt att kullen är så stor som sju.
De första tecken som man ser med blotta ögat är att bröstvårtorna sväller upp aningen och ändrar färg till rosa. Under slutet av andra veckan och ca tio dagar framåt är det många tikar som mår illa. De blir pjoskiga med maten och de kastar upp.
Den sista veckan under dräktigheten bör man hålla tiken under mer kontroll. En tik går dräktig 63 dygn men en viss förskjutning kan dock ske, eftersom tiken kanske blivit parad vid ett antal tillfällen. Efter en sådan parning som är fullt normal, kan man inte säga vilket dygn hon blev dräktig på.
En tik som är i dräktighetens slutfas vill oftast ha sin ägare tätt inpå sig, vi kan kalla det moraliskt stöd. Många gånger skall tiken ligga uppe på sin ägare, nära halsen och huvudet. Under denna tid börjar vulvan att bli svullen och mjuk. Tiken får oftast en klar slemmig flytning. Strax innan värkarbetet sätter igång blir tiken orolig och rastlös. Hon slutar att äta. Om man då tar temperaturen på henne så ser man att den sjunker med ca 2°. En normal temperatur ligger på 38-38,5°.
Under denna period som kallas förvärkar, mår tiken pyton och verkar frysa. Hon har obehag och många gånger ont och hon vill att hennes ägare skall hålla henne sällskap. Denna temperatursänkning är lätt att missa, men tar man febern en gång per timme så bör den kunna upptäckas. Denna sänkning skall inte förväxlas med den sänkning som ligger runt 1° och återkommer med ständigt mellanrum i och med att valparna vänder sig i tikens mage.
Valparna vill komma till världen När tiken har kommit till den fas att det är dags att föda så börjar hon bädda och bita sönder sitt liggunderlag. Beteendet är många gånger våldsamt och energiskt. Det går inte att jämföra med de vanliga bäddningsrutinerna. Det är förvisso inte alla tikar som bäddar intensivt, men dock de flesta. Agerandet hjälper tiken i sitt värkarbete så låt henne bädda. Tiken får ett glansigt uttryck i ögonen och kan stundom verka vara frånvarande. Ofta ser hon olycklig ut. Hon väljer att ligga med framsträckta framben och huvudet rakt fram Mellan dem, tätt tryckt mot underlaget. Ställningen intas ofta i husses eller mattes direkta närhet.
Då krystvärkarna sätter in ser man på tikens min att det gör ont. När hon är i det egentliga värkarbetet och kryst-värkarna satt in, fram till att en valp är född, bör inte längre tid förflyta än en timme, innan man kontaktar veterinär.
Det första som kommer är vattenblåsan. Denna skall man låta bli att ta sönder. Ju längre den är intakt desto bättre.
Är tiken förstföderska kan hon ta lång tid på sig och hon kan ha mycket ont. Som stöd kan ägaren smeka henne över huvudet och försiktigt över magen och korsryggen. Så minskar tiden mellan värkarna och snart kan man se att valpen börjar fylla ut ”påsen mellan vulva och ändtarm.
Oftast spricker vattenblåsan i detta skede eller strax innan. Då huvudet har passerat så brukar valpen komma snabbt på en eller två krystningar. Kommer valpen i sätesbjudning (med baken först) kan det ta längre tid och det är mer smärtsamt för tiken, men långt från ovanligt.
Den nyfödda valpen är väl förpackad i sega hinnor. Den är inte stor. En Jack Russell valp är ungefär 10-12 cm i kroppslängd och vikten i snitt, ligger runt 150-175 gram. Med varje valp kommer en moderkaka och det är bra om man kontrollerar att samtliga verkligen kommer ut. Brister förbindelsen och den stannar kvar i tiken så kommer den troligen med nästa valp. En kvarbliven efterbörd kan ställa till komplikationer för tiken.
Om man vet att det finns en hel eller en bit kvar, kan man be veterinären att de tiken något livmoder-sammandragande preparat, men detta är inte aktuellt förrän efter valpningen är avslutad. Man hjälper tiken att frilägga valpens huvud och hon börjar genast att slicka. Tiken som inte har haft valpar innan behöver ibland hjälp, i och med att hon inte vet vad som hänt.
Oftast tar dock de naturliga instinkterna över och tiken vet vad hon skall göra. Att låta tiken bita av navelsträngen och äta upp ”förpackningen” inklusive efterbörsen är upp till var och en att själv bestämma.
Låter man tiken själv ta hand om allt måste man dock övervaka så att man ser att hon sköter det hela på ett korrekt sätt.

Valpens första minuter

Den nyfödda valpen hanteras ofta mycket hårt av tiken. Hon slickar den fram och tillbaka så att den rullar runt, fyller lungorna med luft och börja skrika. Detta är bra om man inte själv som uppfödare väljer att torka och gnugga valpen torr och kontrollera att den inte har slem i halsen.
När man ändå har valpen i sin hand gör man En inspektion och försäkrar sig att den är frisk. Med lillfingret känner man efter så att den inte har gomspalt, man kontrollerar att alla tår finns och att den har en ändtarm. Naturligtvis ser man efter om det är en tik eller hanvalp. Många uppfödare skriver upp valpens födelsetid och vikt samt en kort notis om tecken.
För den som inte är van att ha valpar kan detta vara en god hjälp när man vill följa valpens utveckling. En frisk valp fördubblar sin vikt under första levnadsveckan. Tiken fortsätter den omilda behandlingen och valpen börjar kravla runt för att komma till en spene och få sitt första mål mat. Instinktivt hittar den vad den söker och börjar dia målmedvetet. Tiken slickar då valpen så att den första avföringen (kolostrum) kommer. Detta är en gummiliknande mörk massa och den måste ut annars fungerar inte mage och tarmar och valpen får ont. Valp nummer två kan komma tätt efter den första men det kan också ta upp till en timme innan den visar sig.
Så länge tiken verkar lugn och nöjd behöver man inte vara orolig. Låt tiken vila. Ge henne något svalt att dricka antingen vatten eller tunn välling med äggula och druvsocker. Förlossningen gör att hon förlorar mycket vätska och denna bör snarast ersättas.
Då hela förlossningen är över, ligger mor och valpar samlade. Tiken sköter om sina små och verkar vara mycket förnöjd.
Uppfödaren kan pusta ut!
Detta var mycket kortfattat om hur en ny generation kommer till världen.

Tips och goda råd

Tips och goda råd

En hund vill normalt inte trotsa sin herre. Om det upplevs så, har hunden antingen inte förstått dig, eller också är den i en situation, som förvirrar den.

Har du inte din hund i bur i bilen, så kom ihåg att ta av halsbandet om den skall sitta ensam en längre tid. Det har hänt att hundar nästan kvävts för att dom fastnat i pedaler och liknande.

Kom ihåg att berömma hunden när den tränas.Förvänta dig inte att hunden vet vad det är du vill att den skall göra. Ha tålamod.Och kom ihåg, motsatsen till beröm är inte straff.

Ge aldrig hunden mat just före den skall motioneras. Vänta minst en halv timme. Mat i förbindelse med kraftig motion, ökar risken för tarmvred.

När hunden skall passas av andra:
Ha en extra namnbricka i halsbandet med hundpassarens adress och telefonnummer.
Kom ihåg att ge hundpassaren din djurläkares telefonnummer.
Låt hunden få sin egen filt, korg eller liknande med.
Låt också hunden få med någon av sina egna leksaker.
Hundpassaren skall instrueras i hundens foderplan och den dagliga motionen.

Lär din hund från att den är valp, att du får lov att titta den i munnen, röra vid öronen och peta i tassarna. Det gör det lättare när du eller veterinären en dag skall behöva plocka ut ett främmande föremål.

Ett straff som fungerar, är en vattenpistol. Är hunden i färd med att stjäla från bordet, dra ner en blomkruka eller liknande, är en snabb dusch tillräckligt. Det är på inget sätt plågsamt för hunden, det är chocken som ger effekt.

När en hund slickar en annan hund i mundgiporna, är det ett tecken på underdånighet.

Barn och hundar, det allra viktigaste:
Barn får inte gå till hunden när den sover, gnager köttben eller äter. Men hunden skall likväl tränas i att acceptera det.
Även hunden skall lära att låta barnen vara i fred när dom äter.
Barn skall lära, att de får inte hålla fast hunden, eller tränga in den i ett hörn. Det kan resultera i att hunden blir rädd och reagerar med att bita - den försvarar sig.
Hunden skall samtidigt lära, att lek med barn är på andra premisser än lek med vuxna. Hunden får aldrig ta tag i barnet, även om det bara är en lek.

VIKTIGT - vid den kalla årstiden:
Frostvätska (till bilen) är något som många hundar tycker om. Det har en söt smak, och dom kan få för sig att slicka upp det från marken.
MEN FROSTVÄTSKA KAN VARA LIVSFARLIGT !!
Hunden får andningsbesvär och kräkningar efter intagandet. Därefter kramper och hunden kan gå i koma. Utan djurläkarhjälp kan det resultera i hundens död.
Låt aldrig hunden få lov att slicka i sig något från marken.

FÖRKYLNING:
Hundar blir inte förkylda som människor. Har hunden likväl symptomer som hosta, frossa, nosdrop, och nysningar är det som regel en förvarning inför en mer allvarlig sjukdom. Hunden skall därför till djurläkare.

Måltider:Det ligger i hundens natur att äta flera gånger dagligen. Många ger sin hund endast mat 1 gång om dagen, men det ger en både gladare och sundare hund att fördela dagsbehovet på 2 måltider.

BRÖD: Ger du hunden bröd, så kom ihåg att inte använda grovkorniga eller fullkornsbröd, eftersom hunden inte kan smälta hela korn i den korta tarmkanalen.

RIS: Hundar med mag/tarm-problem skall ha speciell diet, och denna innehåller ris. Men kom ihåg att riset skall kokas i 2 timmar. Detta underlättar nedsmältningen och skonar därmed magen från hårt arbete.

Hundträning: Kom ihåg att det är ett samarbete mellan dig och hunden. Ni är i samma lag och har samma mål.

Använder du kedjehalsband på din hund, så kom ihågatt ta av det när den leker med andra hundar, annars kandet hända att den andra hundens tänder fastnar i länkarna.

Hundens normala kroppstemperatur ligger i området 37,5-39 grader.Det är en god idé att känna till sin hunds normaltemperatur, så vet man om den har feber när den blir sjuk.

Hundar har 28 mjölktänder tills dom vid 2-7 månaders ålder blir utbytta mot 42 st. permanenta tänder.

Innan hunden blir vaccinerad:
Det viktigaste är, att hunden er sund och frisk, när den vaccineras. Det är därför en god idé att behandla hunden mot mask ca. 1 vecka före vaccinationen.

Tiken är dräktig i genomsnitt 63 dagar. Det finns tyvärr inte, som hos människor, något test man kan göra för att avgöra om hunden är dräktig.Efter 45:e dagen kan dräktigheten konstateras med hjälp av röntgenfoto, men på denna tidpunkt har magen på de flesta växt så mycket att det syns.

När du skall ha vänner med hund på besök eller du skall besöka någon som har hund, är det en god idé att låta hundarna mötas på neutral mark först. Och kom ihåg att det skall inte vara på en plats där den ena hunden vistas dagligen, för det är ju inte neutral mark för den hunden. Visa också att du som ledare accepterar den andra hunden.

Om hunden gräver i trädgården:
Har du möjlighet till det, så gör en liten bit av trädgården till hundens egen. Markera det ev. med ett lågt staket eller liknande, så hunden vet var gränsen går. Gör ev. en liten sandhög. När hunden gräver på en plats i trädgården där den inte får, säg NEJ och visa den till den plats där den får, gräv lite själv i sandhögen. Så lär sig hunden snabbt, att här är det OK.
Allting behöver inte vara förbjudet , då är det inte särskilt roligt att vara hund. Hundar kan läras att i t.ex soffan får den inte ligga, men i en viss fåtölj får den. När du "talar om" för din hund att DET HÄR får den INTE - så visa hunden vad den I STÄLLET FÅR.

Baka dina egna hundkex. Här är ett recept från Hund-Journalen.
1 dl. buljong (vatten med oxtärning)2 dl. kokande vatten3 dl. rågkärnor4 ägg150 gr. vetemjölca. 6-7 dl. havregryn
Allt röres samman och knådas. Kavlas och formas som man vill att godbitarna skall se ut. Bakas på en smord plåt 1 timme i 180 grader. Slå ifrån ugnen och låt kexen stå kvar i ugnen ytterligare 1 timme.

En torr hundnos kan smörjas in med Helosan-salva, så blir den fin igen.
När hunden skall badas, så kom ihåg att använda ett special-shampoo för hundar. "Vanligt-shampoo" tar bort det skyddande lager av fett som finns och gör hundens päls och hud torr.
**************************************************************

INSEKTSBETT
Det kan vara farligt om ett bi, geting eller humla sticker hunden i halsen eller svalget. Om möjligt, kyl ner det angripna stället med en ispåse. Djurläkare bör uppsökas fortast möjligt. Hos några hundar kan det komma en allergisk reaktion.

Falsk dräktighet:
Är i de flesta fall ett ganska harmlöst tillstånd hos tikar. Symptomerna kommer ca. 2 månader efter löptiden ungefär när hunden skulle ha fött. Symptomerna liknar till förväxling slutstadiet av en dräktighet, d.v.s. ökad aptit, viktökning, buken växer, rastlöshet, bygger rede o.s.v. Symptomerna klingar av efter 2-3 veckor.Falsk dräktighet är oftast ett tecken på att tiken har hög fortplantningsförmåga och man kan därför räkna med att symptomerna kommer att upprepas efter nästa löptid.Falsk dräktighet förekommer inte hos steriliserade tikar och mycket sällan hos tikar som får P-sprutor.

Ett av de största missförstånden i förhållandet mellan människa och hund är "förmännskligandet" av hunden. Det är inte synd om hunden för att den får "veta sin plats". För hunden betyder det trygghet att veta vem som bestämmer i flocken.

Ett bra sätt att ge hunden massor av motion på, är att träna apport. Men innan man hinner ta många steg, är hunden redan tillbaka.Ett gott råd: Kasta emellanåt med avsikt in apporten i ett buskage, så den också får träna lite nos-arbete.

LITE OM LOPPOR
Loppor kan liknas med flugor - dom kan bekämpas men aldrig utrotas.
En loppa kan hoppa upp till 20 cm. rakt upp.
Innan loppan suger blod, sprutar den lite saliv in i huden - det är denna saliv som ger ett rött märke.
En loppa kan inte klara sig mer än ett dygn utan mat, därför vill loppan för det mesta stanna på det djur, den är på.

Genom tiderna har det varit många teorier om varför hundar äter gräs.
Egentligen vet man inte orsaken, men man antar, att antingen tycker dom om smaken av friskt gräs, eller också har dom ont i magen. Många hundägare känner igen situationen: Hunden går ut och äter gräs, och så kräks den.
Men det är många, som äter gräs - helt enkelt för att det smakar gott. Dom är inte dåliga i magen, men kan likväl kräkas - särskilt om dom äter för mycket.
Man hör ofta att hunden äter gräs för att den saknar "något". Det är emellertid fel. Hundar kan bara registrera brist på några få saker:
1. Dom kan registrera brist på föda, vilket visar sig i form av hunger.2. Dom kan registrera brist på vätska, vilket visar sig i form av törst.3. Dom kan registrera brist på salt. Då kan man se hunden leta efter salt genom att slika på vår hud, på väggar osv. Brist på andra saker som kalk, vitaminer etc. kan hunden inte registrera.
Summa summarum: Om din hund äter gräs, är det inte nödvändigtvis, för att den är sjuk.Det betyder heller inte att den saknar ett eller annat näringsämne.Den kanske helt enkelt tycker om det.

Öroninflammation är den vanligast förekommande sjukdomen hos hundar.
Du kan bespara hunden från mycket smärta och obehag, om den får komma under behandling på ett tidigt stadium. Var uppmärksam på onormal lukt från öronen eller om hunden skakar mycket på huvudet och kliar sig i örat.
Få dessutom din djurläkare att kontrollera öronen vid den årliga vaccineringen.

Hemlagat hundgodis:
6,25 dl. mjöl (byt ev. ut hälften mot havregryn)1,25 dl. vetekli1 dl. torrmjölk (finns på hyllan med kaffe)1/2 tsk. salt1/2 tsk. vitlökspulver1 tsk farin (ev. druvsocker istället)ca. 2 dl. hönsbuljong1 vispat ägg2,5 dl. iskallt vatten
Allt blandas till en massa (tillsätt ev. mer vatten eller mjöl tills konsistensen är bra). Kavla ut degen och skär ut små godbitar i önskad storlek. (Enklast med en pizzaskärare.)
Bakas i ugnen på 175 grader i 25 min.

Lär din hund ett nytt trick:
Att backa på kommando !!
Ställ dig mellan t.ex. soffan och soffbordet med hunden framför dig. Hunden skall inte ha möjlighet att kunna gå till sidan. Gå nu mot hunden så den är tvungen att backa. Kom ihåg att säga kommandot, t.ex. "backa" när den gör det och beröm hunden.

Extremiteter

Extremiteter

Framställ: Frambenen skall vara raka från armbågarna ner till tårna, såväl sedda framifrån som från sidan. Skulderblad Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda. Skuldrorna skall inte ha kraftig, bullig muskulatur.
Överarm: Överarmarna skall vara tillräckligt långa och vinklade så att armbågarna
placeras under kroppen.
Framtassar: Framtassarna skall vara runda, hårda och kompakta, varken inåt-
eller utåtvridna. De skall inte vara stora. Tårna skall vara måttligt välvda.
Bakställ: Bakstället skall vara starkt, muskulöst och välbalanserat i proportion till framstället.
Knäled: Knälederna skall vara väl vinklade.
Has: Hasorna skall vara lågt ansatta.
Mellanfot: Mellanfötterna skall vara parallella sedda bakifrån när hunden är naturligt uppställd.
Baktassar: Baktassar som framtassar.
Rörelser: Rörelserna skall vara jämna, fria och fjädrande.
Päls: Pälsstruktur Strukturen kan vara antingen slät, sträv eller raggig och den skall vara vädertålig. Pälsen skall inte ändras (genom trimning) för att se slät eller sträv ut. *
Färg: Enfärgat vitt skall dominera, tecknen kan vara svarta eller rödgula (tan). Tanfärgen kan vara från mycket ljust gulrött till djupt kastanjerött.
Storlek/vikt:
Mankhöjd: Idealmankhöjden är 25-30 cm
Vikt: Vikten ska vara densamma som 1 kg per 5 cm mankhöjd, dvs en 25 cm hög hund skall väga ca 5 kg och en 30 cm hög hund skall väga ca 6 kg.
Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
- ej av typisk terrierkaraktär
- ej välbalanserad, tex överdrivna detaljer
- tunga eller osunda rörelser
- felaktigt bett eller käke.
Nota bene Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska
defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.

Rasbeskrivning

Helhetsintryck: Jack Russell terrier skall vara en karaktärsfull, aktiv, stark och
smidigt byggd jaktterrier med flexibel kropp av medellängd.
De snärtiga rörelserna passar det alerta uttrycket. Kupering
av svansen är valfritt i Australien. Pälsen kan vara slät, sträv
eller raggig.

Viktiga måttförhållanden: Kroppen skall vara längre än den är hög. Kroppsdjupet
mätt från manke till bröstben, skall ha samma mått som
benen, mätt från armbågarna till marken.
Bröstkorgens omkrets bakom armbågarna skall vara ca 40-43 cm.

Uppförande/karaktär: Jack Russell terrier skall vara livlig, alert coh aktiv med ett intensivt
och intelligent uttryck. Rasen skall vara framåt, orädd och vänlig
med gott självförtroende.
Huvud
Skallparti: Skallen skall vara flat, måttligt bred och gradvis avsmalna mot
ögonen och det breda nospartiet.

Stop Stopet skall vara väl markerat men inte överdrivet.
Nostryffel nostryffeln skall vara svart.
Nosparti Nospartiets längd från stop till nostryffel skall vara något kortare
än avståndet från stop till nackknöl.

Läppar Läpparna skall sluta tätt intill käkarna och vara svartpigmenterade.
Käkar/tänder Käkarna skall vara mycket starka, djupa, breda och kraftfulla.
Tänderna skall vara starka och sluta i saxbett.
Kinder Kindmuskulaturen skall vara välutvecklad.
Ögon Ögonen skall vara små, mandelformade och mörka med intensivt
uttryck. De får inte vara framträdande. Ögonkanterna skall sluta väl
an och vara svartpigmenterade.
Öron Öronen skall vara övertippade framåt med ett visst lyft i basen,
eller vara helt nerhängande. De skall ha fin struktur och vara mycket
rörliga.

Hals Halsen skall vara muskulös och torr och bära upp huvudet med
god hållning.

Kropp Kroppen skall vara rektangulär
Rygg Ryggen skall vara plan. Längden från manken till svansansättningen
skall vara något större än mankhöjden.
Ländparti Ländpartiet skall vara kort, starkt och kraftigt musklat.
Bröstkorg Bröstkorgen skall hellre vara djup än bred, med gott avstånd till
marken så att bröstet befinner sig mitt emellan manken och marken.
Revbenen skall vara väl välvda i sin övre del mot kotpelaren, sedan
bli flatare mot sidorna så att bröstkorgen kan omslutas bakom arm-
bågarna med två händer - dvs vara ca 40-43 cm i omkrets. Bröst-
bensknappen skall var tydligt markerad framför skulderled/överamsled.

Svans Svansen kan hänga ner när hunden är i vila. När hunden rör sig skall den
bäras upprest. Om svansen är kuperad skall svanstippen vara i höjd med
öronen.
Svanskupering är förbjuden i Sverige

Jack och Trump

John "Jack" Russell

Avelstiken Trump

Originalbeskrivning av JRT

Detta är en översättning av originalbeskrivningen av Trump:



"Färgen är vit med bara ett litet fält av brunt över öronen och ögonen. Ett
fält, inte större än en Penny, täcker svansroten. Pälsen som är tjock och tät
och obetydligt sträv, är anpassad för att skydda kroppen mot väta och kyla
men har ingen likhet med den rikligt sträva päls som en skotsk terrier har.
Benen är raka som pilar, tassarna perfekta. Helheten utstrålar tålighet
och uthållighet. Storlek och höjd på djuret kan jämföras med storleken
på en fullvuxen rävhona"

Denna mycket tidiga rasbeskrivning skiljer sig inte särskilt mycket från
vår moderna rasbeskrivning!Genom målmedvetet avelsarbete lyckades John Russell bibehålla typen han tyckte var så perfekt. Vägen till världens godkännande var dock lång och krokig.

Det har utvecklats två raser ur detta original, den högställda, kvadratiska
som heter Parson Russell terrier, och den lågställda, aningen längre,
som heter Jack Russell terrier. Detta är de SKK-registrerade raserna.